Är stillasittande det ”nya röka”?

Alla vet att rökning är en av de största orsakerna till ohälsa. Under senare år har stillasittande likställts som en lika stor riskfaktor för ohälsa och för tidig död.

Bilde av en kvinne som arbeider ved en PC
Slik sitter de fleste av oss mange timer hver dag. Daglig, moderat fysisk aktivitet motvirker risiko forbundet med stillesitting mer enn åtte timer daglig. Foto NIH

Sveriges folkhälsominister uttalade sig nyligen i en av Sveriges största dagstidningar att sitta är det farligaste som finns.

Men hur mycket sitter vi stilla? Hur farligt är det egentligen att sitta stilla och går det att motverka en hög grad av stillasittande genom regelbunden fysisk aktivitet?

I den nyligen genomförda kartläggningsundersökningen i Norge konstateras att den vuxna Norska befolkningen sitter stilla motsvarande mer än 9 timmar per dag. Ungdomar och de över 65 år är de som tillbringar mest tid i stillasittande. Flickor i 15-års åldern är den grupp som sitter stilla mest av alla, motsvarande 9.5 timmar varje dag. I undersökningen har fysisk aktivitet uppmätts med en rörelsemätare vilket säkerställer att de uppmätta värdena är tillförlitliga.

Liknande resultat har rapporterats från USA och Europa. Vi kan alltså konstatera at befolkningen i genomsnitt tillbringar mer än 60% av den vakna tiden i stolen eller soffan.

Att stillasittande dödar i förtid har framförts både i vetenskapliga studier och i media. Vidare påstås att för mycket stillasittande är förenat med ohälsa och tidigt död även om man är fysiskt aktiv och tränar regelbundet.

Men är detta verkligen sant? För att besvara den frågan genomförde vi nyligen en stor studie där vi studerade sambanden mellan stillasittande, fysisk aktivitet och dödlighet.

Vi inkluderade mer än 1 million (!) människor från 13 olika studier som besvarat frågor on stillasittande och fysisk aktivitet. Under tiden som dessa följdes dog ca 85,000 individer. Resultaten visade att de som var fysiskt inaktiva (25% av deltagarna) hade en 28% och 58% högre risk för död under uppföljningsperioden jämfört med den mest aktiva fjädedelen (25%) hade en 28% högre risk för död även om dom var stillasittande mindre än 4 timmar varje dag jämfört med den mest aktiva fjädedelen (25%). Inaktiva indivder som satt stilla mer än 8 timmar per dag have en motsvarende 58% ökad risk för död under uppföljningsperioden.

Mera intressant var att risken för död var eliminerad i den grupp som var mest fysiskt aktiv (25%) oberoende av hur många timmar dom var stillasittande.

Slutsatsen var att fysisk aktivitet motsvarande rask promenad i 60-75 minuter varje dag eliminerar risken med att sitta stilla mer än 8 timmar per dag.

Även om detta kan uppfattas som en hög omfattning av aktivitet så rapporterade 25% av deltagarna att de var aktiva i så stor utsträckning. Vi fann också att resultaten var oförändrade när vi studerade dödlighet i hjärt-kärl sjukdom och cancer och också när vi studerade den grupp som rapporterade mer än 10 timmar av stillasittande varje dag i kombination med en hög omfattning av fysisk aktivitet.

Uppmärksamheten för vår studie var minst sagt överväldigande både i forskningsvärlden och i media. Artikeln hamnade på plats 16 av samtliga publicerade forskningsartiklar (>2,7 millioner artiklar) under 2016 med avseende på medial uppmärksamhet.

Det är därför bekymmersamt att media fortfarande framför budskapet att de positiva effekterna av fysisk aktivitet och träning försvinner om man sitter stilla mycket vilket nyligen visades in en forskningsrapport från Australien.   

Om nu inte stillasittande är ”det nya röka” är fysisk inaktivitet, det vill säga att inte uppnå rekommendationerna för fysisk aktivitet (150 minuter per vecka motsvarade rask promenad), lika farligt som rökning?

Data från Oslo undersökningen tyder på att en ökning av fysisk aktivitet under en period på 12 år var lika starkt associerat med dödlighet som att sluta röka bland medelålders män. Vidare framkom att de som ökade graden av fysisk aktivitet hade en lägre risk för död jämfört med de som var inaktiva eller minsgade omfattninge av fysisk aktivitet. Det är alltså aldrig för sent att börja motionera och hälsovinsten är jämställd med att sluta röka.  

En nyligen publicerad studie i The Lancet som inkluderade 1.7 millioner män och kvinnor, rapporterade att fysisk inkativitet förkortar livet med 2.4 år jämfört med 4.8 år för rökning, vilket tyder på att rökning skulle vara farligare jämfört med fysisk inaktivitet. Men dessa resultat ska ställas i relation till andelen inaktiva indivder och andelen rökare i befolkningen. Med tanke på att en betydligt större del av befolkningen är fysiskt inaktiv (ca. 70% i Norge) jämfört med andelen dagligrökare (<20%) så är ”vinsten” ur ett folkhälsoperspektiv minst lika stor om vi kan förmå de som är inaktiva att bli mera fysiskt aktiva jämfört med att de som röker slutar att röka.

Slutsatsen är alltså att stillasittande inte är det ”nya röka” och att fysisk aktivitet kan motverka de negativa effekterna av stillasittande.

Eftersom en stor del av befolkningen inte är fysiskt aktiv i enlighet med rekommendationerna så är det självklara budskapet ”SIT LESS – MOVE MORE – THE MORE THE BETTER”

Relaterte artikler:

http://ajcn.nutrition.org/content/early/2012/01/04/ajcn.111.019620.abstract

http://www.unm.edu/~lkravitz/Sports%20Physiology/SedentaryLifestyle.pdf